Man sir sjöön

Nu är utställningen hängd, tidningarna har intervjuat och fotograferat. Allt är på plats.




Det känns så bra!

I onsdags natt satt jag en sista stund med alla målningarna i ateljén. La en lavering på en av de små. Packade allt i boxar med den blöta lilla målningen på toppen, släckte och stängde. Kände frid. Igår morse stuvade jag in allt i bilen inklusive Monty och åkte ner till Smyge. Vilken fabulös bonus att upptäcka att Calle är en mästare på att hänga tavlor med millimeterprecision. Det visade sig att han inte bara är snickare, utan dessutom arbetar som utställningstekniker på Charlottenborg i Köpenhamn!Bättre assistans kan man ju inte få. Så gick också allt som en dans! Att få se alla målningarna tillsammans uppe på väggen är något helt annat än att kämpa med dem under arbetets gång. En känsla av samhörighet, nästan som om de har en egen själ, en egen persona. Märkligt. Det är ju jag - men också något mer.

På vägen hem åkte jag igenom min gamla hemby Grönby och stannade till hos Christine Stafström i hennes butik. Vi lärde känna varandra på allvar det sista året jag bodde i byn och hennes butik för ekologiska varor och Mossagårdens grönsakslådor blev en samlingspunkt för många eko-entusiaster i omgivningarna. Nu tycker Christine att intresset verkar ha svalnat. Kanske beroende på att de stora köpladorna börjat hårdlansera ekologiska varor med konkurrenskraftiga priser. Det är ju dubbelt det där. Man vill ju att fler ska handla ekologiskt, men samtidigt vill man ju inte tappa kunder. Christine har beslutat att fortsätta med Mossagårdens produkter (man abonnerar på grönsakslådor och hämtar på lokalt utlämningsställe) och dra ner på det övriga sortimentet. När vi inte pratar om livet runt omkring oss, brukar Christine och jag samtala om livet inom oss.Gärna över en kopp thé.

Jobbfronten: Var på visit hos Jan Grönborg, kyrkoherde i Ringsjöbygdens församling, i onsdags. De har utlyst en tjänst och han hade vänligt nog bjudit in mig. Jan kom som kyrkoherde till församlingen i maj och berättade med stor entusiasm och värme om de tre kyrkorna, planerna på en nybyggd pastorsexpedition/ församlinghem på Bosjökloster och verksamheten i stort. Det blev ett fint möte med en präst och chef, som hade mycket klara visioner och tankar om gudstjänstliv, församlings/medlemsvård, konfirmander och arbetslagets uppbyggnad. Jag kommer att söka tjänsten!

Från byrisonten: Sedan några veckor har småfåglarna börjar komma tillbaka i buskar och snår. Det är väl björnbären som drar.(Måste plocka dem nu och göra sylt.... Av björnbären, alltså, inte småfåglarna!) Bland alla gråsparvar och pilfinkar, talgoxar och blåmesar har det dykt upp ett par bofinkar! De är så otroligt fina med sina terracottafärgade bröst. Kattungarna är om möjligt ännu gulligare och har blivit mer självständiga. De måste inte ligga allesammas tillsammans i en stor hög! På kvällarna ligger t ex lilla Miranda (den svarta) i mitt knä när jag tittar på teve. Igår kalasade hönsen på resterna av grishalsen (Se avsnittet "Surt, sa grisen")! De hade lagt tre ägg. Idag fick de gammal grönmögelost och vindruvor. Rena Guide Michelin för hönor! Slutligen en glimt av havet nere i Smyge!
Alla hälsar!