torsdag 6 november 2008

Faur, faur heör haur dä bleuser i linnen



...... (Översatt: Far, far hör hur det blåser i linden) - Heör sjell, din lade drul!
(Ja, jag tror ni klarar den kommentaren utan översättning.)



"Allt är fåfänglighet och ett ständigt jagande efter vind", står det i Predikaren (på ett ungefär). Ja, här behöver man banne mej inte jaga särskilt länge. Förvisso döpte någon det här stället till "Blåsingsborg" någon gång på 50-talet. Detta dygn har jag kunnat konstatera, att mitt underbara hus lever upp till sitt namn. Jisses koss, så de rysste i gavlarna och pep i springorna. Det gick knappt att somna - det var som att försöka sova ovanpå en torktumlare - fast kallare! Jag hade ju hoppats på att kunna dra någon slags nytta av blåsten. T ex genom att lövdrivorna på gårdsplanen la upp sig i snygga högar, eller nå't. Tji fick väl icke jag.

Jobbfronten: Eslöv fick jag inte. Varken den första eller den andra tjänsten. (Det fick jag veta ryktesvägen (!) och fick bekräftat av kyrkorådets ordförande. Andra var mer meriterade. På alla möjliga och omöjliga sätt.) Har ringt Landskrona (1 tim resväg) och Jämshög (1,5 tim resväg). Måste ju söka. Måste ha ett jobb!

Uttråkad är bara förnamnet. Men imorgon kväll skall jag hämta Kerstin och Annika vid tåget i Höör. Nej, de är inte hämtade ur någon av Astrid Lindgrens böcker, men de kunde mycket väl ha varit det.
Kerstin spelar dragspel och är civilekonom. Annika är världens bästa skolkurator och den som tar hand om alla utom sig själv. (Men vi håller på att fostra henne till egoism!!!) Då ska här dansas jitter-bugg så att tiljorna knakar, om ni förstår. Mina urgo'a Stockholmsväninnor har tagit för vana att möta novembermörkret i Skåne nu sedan..... Ja, säkert tio år. Måste kolla med Annika, som är den som brukar ha koll.

Byrisonten: Så blev det då bekräftat, att mannen som drev Göta Ädelmetall här i byn - en farbror, som det går hur många skrönor om som helst - att han hittades död i sin säng. Det hade varit stort ståhej med polisbilar två dar i rad och sådant drar ju alltid till sig intresset. Det spekulerades i allt från rånmord till Gu'vetvad.... Så var det "bara" en naturlig död. Undrar vad som händer med huset - nu extremt laxrosa. Man kan ju alltid hoppas....
Mina kvarvarande kattungar har kommit in i seriös slyngelålder! Men .... det går ju bara inte att bli arg när de slänger sig i gardinerna och klöser i möblerna. Fast nog hade jag kunnat tänka mig att bli av med en till, så jag har lagt ut Miranda på nätet...... Snacka om att sälja sina barn... eller? Nä. Inte barn, men ett stygn av dåligt samvete får jag trots allt, eftersom jag först tänkt behålla den lilla svarta skönheten.
Hönsen hade lagt tre ägg sedan senast. Monty rymde idag igen!!!!!
Alla hälsar!

2 kommentarer:

Sessan sa...

Skenare skenare som vi säger som har åkt en massa tåg nyss. Tack älskade vän för en härlig helg med hemskt mycket vin, mat och prat och en massa galna kockar i ditt kök. Men jag undrar bara VEEEM tog mitt vinglas? Och du, den där Monty, han är nog lite pyton ibland va? Rymmer sådär. Kram Sessan

Christina sa...

Till Anonym.
Tråkigt att du uppfattar det så, men när du skriver anonymt är det inte lätt att bemöta dig. Att du var en god vän gläder mig och jag kan också förstå om du i din sorg känner vrede över at ha blivit förbigången i samband med begravningen. Vi är alla olika och jag hälsade alltid vänligt på din vän. Du ska dock veta att det gick många historier om honom, något jag valt att inte gå närmare in på, eftersom det är sånt som alltid förekommer i en by. Jag har inget emot att prata med dig om du ger dig till känna. Du vet ju tydligen vem jag är, så det är bara att ta kontakt.
Med vänliga hälsningar